Header
LEAVING SWEDEN FOR USA JANUARY 31, FOLLOW ME ON MY ADVENTURE.

Vardag, Skriva
Borta bra men hemma bäst, brukar man säga va ?
Jag kan dock inte riktigt avgöra om jag föredrar att vara hemma framför att vara utomlands och resa. Jag älskar ju att utforska nya, gömda platser i världens alla hörn och jag hatar att befinna mig i Stockholm.

Trots att jag inte vill bo i Stockholm utan med Norr om landet så respekterar jag P's beslut i att inte vilja byta jobb och flytta, trots att det känns som att jag aldrig kommer att kunna uppnå mina mål och drömmar här där jag är nu. Men är man trygg och trivs på sin arbetsplats så är det ju en otroligt viktig och bra fördel, jag hoppas att jag också känner så någon gång.

Jag vill inte bo i Stockholm, kort sagt pga att jag vantrivs här.
Inte för att jag inte trivs i mitt hus med min sambo och hundarna, utan för att Stockholm kommer med så mycket stress. Vart man än går så jagas man utav måsten, man blir bokstavligen överkörd utav barnvagnar och påsprungen utav folk, SL sätter ut korta pendeltåg under en lördags eftermiddag vilket resulterar i att tågen är proppfulla, stockholmare är stressade och på språng är de även otroligt självupptagna och faktiskt, otrevliga..

Sedan är väll jag inte som alla andra, jag har länge kämpat mot socialfobi och ångest, jag är nog lite som en alien. Jag vandrar hellre i skogen än i stan och jag har inga som helst problem att vara för mig själv. Jag reser hellre till en plats jag vet inte är en "turist" ort - Självklart besöker jag gärna dessa med, men gärna under en dag eller max två isådanafall.
För mig är det jobbigt med människor och det är jobbigt att umgås med människor i hög grad. Men det här är ingenting som jag ser som en dålig grej längre, jag trivs i att vara mitt eget sällskap och jag är fantastisk precis som jag är. Ja, så har jag ju mina hundar, men de är ju en del utav min vardag och en del utav mig, så de blir automatiskt inräknade i det jag gör dagligen.

Ibland känner jag mig som en fånge här i "storstaden", jag vill bo nära fjäll och lång bort ifrån all stress och alla människor. Samtidigt så tänker jag göra det bästa utav den här situationen för att forma en vardag som väger upp mot det jobbiga och dåliga. Jag har länge funderat över om och när jag ska dra igång med mitt företag. Öppnar jag det här i Stockholm så lär jag även fastna här, verkligen fastna - Utan chans att någonsin kunna flytta, typ.

Det är ju ett hunddagis som jag vill dra igång och att öppna ett dagis för att två år senare flytta till typ Jämtland kommer knappast att hålla, så det är liksom som att jag tar ett beslut i om jag ska stanna här, föralltid och bara finna mig i det här och göra det bästa utav det, undvika storstaden precis som jag gör dagligen idag, eller om jag ska satsa på detta i ett senare kapitel, någon annan stans i landet.. Jag får dock ångest utav tanken att jag måste skjuta upp på mina planer..
När sker då detta? Vad ska jag ta mig till tills det sker?

Hursomhelst, blir jag fast här så behöver jag en kompromiss känns det som, från mig själv så kräver jag en stuga i norr, nära skog och fjäll, dit jag kan åka när jag känner för det och behöver lugn och ro i själen. Det skulle jag nog kunna leva med. Längre bort än så lär jag inte komma huvudstaden..

Well, nu är jag hemma igen..

Likes

Comments